tisdag 26 augusti 2014

Veckans mål v. 35

Veckans mål är att känna till och kunna använda sig av den geografiska analysmodell som vi har arbetat med under veckan.

Geografi HT14

Vi startar höstterminen 2014 med att läsa geografi. Vi kommer att arbeta med det i sex veckor (v. 35-41). Vecka 39 kommer alla klasser i årskurs 7 skriva kartprov. I vårt nya läromedel, Utkik geografi 7-9, arbetar vi med följande kapitel:

  • Geografi - att studera helheten (s. 6-18)
  • Världens delar (s.188-216)
  • Med kartor jorden runt (s. 20-30)

Parallellt med geografin kommer vi också ägna ett pass i veckan åt att bevaka och förbereda oss inför det stundande valet.

tisdag 6 maj 2014

Buddhism och hinduism

Vi avslutar läsåret med religion och redovisningar inom buddhism och hinduism. Ni har själva fått välja redovisningsform och vi kommer bland annat få se filmer, dramatiseringar och powerpoint presentationer. Kul!

Nedan följer några förslag på vad du kan ta upp i din redovisning, men hitta gärna egna intressanta saker!

  • Heliga platser/rum, till exempel Gangesfloden inom hinduismen.
  • Ritualer - Hur ser religionens heliga handlingar ut? Varför utför man dessa heliga handlingar?
  • Levnadsregler - Äter man till exempel all sorts mat och/eller behöver man bära speciella kläder?
  • Viktiga begrepp (ord)
  • Synen på kärlek och vad som händer efter döden
  • Identitet, livsstil och grupptillhörighet. Försök att förklara hur livet beskrivs i olika situationer och hur personligheten kan påverkas av tron.

Tider för respektive klass:
Klass 6A: 20 och 21 maj
Klass 6B: 21 och 23 maj
Klass 6C: 23 och 26 maj
Klass 6D: 22 och 23 maj

SeatedBuddha

måndag 24 mars 2014

Stormaktstiden - en översikt från uppgång till fall (film)

Karl XIIs likfärd (1884), målning av Gustaf Cederström (1845-1933) Stormaktstiden - en översikt från uppgång till fall (klicka här för att komma vidare till filmen!)


  1. När 1600-talet börjar är Sverige fattigt. Europa är i krig. I Tyskland slåss protestanter mot katoliker. Kriget kommer att kallas det "Trettioåriga kriget". Gustav den II Adolf ger sig in i kriget: Vilka är de två viktigaste orsakerna till det?
    Gustav den II Adolf är djupt religiös och vill slåss för protestanterna. En annan orsak är också att ett land kan vinna mark och rikedomar genom krig.
  2. Vilka stånd fanns under stormaktstiden?
    Adel, präster, borgare och bönder.
  3. Varför tror Du att stormaktens regenter (kungar och drottningar) adlade så många högre soldater?
    Genom att ge adelsbrev och dela ut land kompenserade man duktiga medarbetare.
  4. Kristina ärver tronen - vem leder förmyndarregeringen?
    Axel Oxenstierna.
  5. På vilket sätt fick Kristina en annorlunda uppfostran?
    Det var ovanligt med kvinnliga tronföljare. Kristina fick ett mycket avancerat bildningsuppdrag. Hon läste filosofer, vetenskap och statsskick. Hon hade ett gott läshuvud.
  6. Om man ska tänka på Karl X Gustavs krigsinsatser, vilken är den viktigaste? Vilka följder fick den, rent territoriellt (geografiskt)?
    Marschen över Lilla Bält och Stora Bält. Skåne blev svenskt. Men även Blekinge, Halland och Bohuslän blev svenskt.
  7. Den unge kungen Karl XI hade varit svag i skolan men blev en bra kung. Hans första stora utmaning var "slaget vid Lund". Vad var orsaken bakom slaget? Och vad betydde segern?
    Slaget vid Lund mot danskarna. De försökte ta tillbaka Skåne. Sverige vann och Skåne förblev svenskt.
  8. Snapphanar? Vilka var de och vad ville de?
    Det var skåningar som ville att Skåne åter skulle bli danskt. De var motståndsmän.

onsdag 19 mars 2014

Medeltidens liv och människor (film)


Medeltidens liv och människor (klicka här för att komma till filmen!)
  1. Man brukar prata om medeltiden som en mörk och svår tid, varför tror du det?
    En stor skugga faller över medeltiden genom diger döden. Där den spreds dog var tredje människa. Klimatet blev lite kallare och man fick missväxt.
  2. I filmen berättas om medeltidens positiva sidor, kan du nämna några?
    Det kom många nya uppfinningar, bl.a. glasögon, hästhoven och treskiftesjordbruk som innebar större skördar.
  3. Den katolska kyrkan kom till Sverige, hur påverkade det samhället och människorna?
    Kyrkan förde med sig en organisation som hjälpte kungamakten att organisera samhället bättre. Den var van att driva in skatter och administrera (alltså hålla ordning på människor och papper). Kyrkan hade stränga regler om att man var tvungen att gå i kyrkan och följa Guds regler. Det var kyrkan som berättade hur allt fungerade och var det dåliga saker hade människor inte skött sig och fick guds straff. Klosterväsendet kom till Sverige. Många kloster skötte sjukvård och även rikare människor kunde skänka pengar för att få tillbringa sin ålderdom i klostret.
  4. Vad var ett tionde?
    Kyrkan hade rätt att ta ut ”skatt” från människorna. Det innebar att var tionde säck med vete skulle gå till kyrkan. Var tionde produkt som man producerade skull kyrkan ha.
  5. Hur fungerade kungamakten?
    Kungens uppgift var att styra och försvara riket. Till sin hjälp hade han fogdar som samlade in skatter. På det sättet kunde han bygga borgar och ha soldater i sin tjänst. Under 1100-talet och halva 1200-talet var det olika släkter som stred om kungakronan. Det var många strider och kungarna byttes ut ofta. Nu började även kungarna stifta lagar.
  6. Hur kan vi veta så mycket om medeltiden?
    Det finns mycket nedskrivet från den här tiden, från kyrkoböcker, lagar och testamenten. Utgrävningar från städer och byar har gett oss mycket information. Man har t.ex. grävt i gator och hittat skelett. Med moderna metoder kan man se hur människor levde och vad de åt.
  7. Hur levde vanliga människor?
    De flesta människor var bönder och levde på landet. Man arbetade inom jordbruket som krävde mycket arbetskraft. Det var ett hårt liv och man var beroende av bra väder för att få bra skördar. Under medeltiden tar handeln fart – och marknader uppstår där varor köps och säljs.
  8. Vad fick handel och marknadsplatser för följder för bebyggelse?
    Genom att folk träffades och utbytte varor så började städer växa fram. Hantverkare slog sig ner och öppnade verkstäder. Handlare öppnade handelsbodar.
  9. Vad var en riddare?
    Det var en rik bonde eller mäktig familj som ställde upp med bra krigare och hästar. De kallades för frälse. Frälse betyder fri från skatt. Senare fick de namnet adel.
  10. Vilka fyra stånd fanns?
    Det var bönder, präster, borgare och adel.
  11. Vad var digerdöden för något? Hur drabbade den Sverige?
    Digerdöden betyder stor död. Det var en pest som spreds via bett från loppor (som fanns i råttornas päls). Var tredje invånare dog i sjukdomen.

Sveriges historia på 24 minuter (film)

Sveriges historia på 24 minuter (klicka här för att komma till filmen!)
  1. Varför fick Forntidens olika epoker sina namn?
    Stenåldern, järnåldern och bronsåldern kallas så för att man bara har hittat redskap av just sten, järn och brons från de olika tidsåldrarna.
  2. Vad var det som gjorde att Vikingarna kunde ta sig så långt bort som till Amerika och Turkiet för att plundra och ägna sig åt handel?
    Det var deras förmåga att navigera och bygga grundgåendesegelfartyg.
  3. Vilka var de fyra samhällsstånden i ståndssamhället?
    Adel, präster, borgare och bönder.
  4. Vad tjänade Gustav Vasa på Reformationen då Sverige övergick från att vara katolskt till protestantiskt?
    Kungen blev kyrkans överhuvud och fick kontroll över kyrkans pengar och skatter.
  5. Vilket landskap i Sverige finns kvar som en rest av erövringarna från Stormaktstiden?
    Skåne
  6. Vilka andra spår finns kvar från Stormaktstiden?
    Slott och krigsbyten som konst, vapen, rustningar, textilier, medaljer, hästar och böcker.
  7. Nämn några saker som uppkom på 1700-talet.
    Tryckfrihetsförordningen, den tidiga industrialismen, potatisen...